En av de absolut vanligaste frågorna som dyker upp här är hur det fungerar barfota under halkperioderna. Därför tänkte jag idag besvara den frågan med råge..!
Jag tycker att det lämpar sig att dela upp fossingarna i fyra grupper i den här artikeln: Skodda, avskodda, broddade och barfota. Inom skodda hovar räknar vi skodda, men obroddade hovar. I avskodda räknar vi hovar utan skor men felaktigt verkade/sjuka. Broddade fossingar innebär broddade skor och barfota innebär korrekt verkade hovar med fin stråle!
Av dessa fyra är skodda, obroddade hovar det absolut värsta. Svaret till varför ligger framförallt i två saker: 1. Järn mot is är halt. Punkt. 2. Skodda hästar har sämre känsel, vilket ger en ovarsam framfart!
Att sko men inte brodda är någonting som jag aldrig riktigt har förstått. Att skydda sina hästar från broddrelaterade skador är väl en god tanke, men att riskera fläkningar och spända muskler p.g.a. det hala underlaget känns inte rättvist i mina ögon!
Den oskodda hoven är nästan lika illa som den skodda hoven. Det är precis som jag alltid har sagt: En avskodd hov blir inte automatiskt frisk. Har hoven väldigt liten stråle, för höga hovväggar eller är i allmänt dåligt tillstånd så kommer pållen slira runt mer. Just när hoven är övervuxen och saknar en god stråle så uppstår problemen med cirkulation och därmed känsel. Precis samma visa som med den skodda hoven alltså! Därför tycker jag att det är viktigt att göra skillnad på avskodd och barfota..!
Oskodd är inte detsamma som en sann barfotahov..!
Broddade hovar är verkligen säkra, såvida underlaget är is. Direkt snö blir inblandat med skodda hovar så börjar tråkigheterna. Styltor bildas ofta och inte sällan så hamnar hela den broddade delen ovanför marken och då står hästen plötsligt på hårdpackade räserstyltor... INTE. KUL. Då finns det å andra sidan snösulor, men av de modeller jag har testat så är resultatet knappt godkänt. Det fungerar, men på små hästar som mina så fastnar snön ändå p.g.a. de trånga utrymmena... Sedan finns alltid skaderisken på såväl hästen, andra hästar och människor. Jag har sett broddhål i sidan på pållar och kan bara understryka... INTE. KUL!
Nej, av alla de fyra alternativen så tror jag friska, välverkade barfotatassar är det bästa. En frisk stråle ska vara sträv till ytan och fyllig. Den fungerar alltså även som grepp! Direkt strålen förtvinar så försvinner lite av effekten och greppet blir sämre. Fördelen är dock att så länge hoven är välverkad så kommer hästen att känna underlaget och halkrisken minskar avsevärt.
Jag har många gånger tidigare nämnt nackdelarna med skoning som sådan, men vi kommer inte ifrån det faktum att våra pållar kan behöva mer gepp ibland och ett extra skydd på hovarna till och från. Det jag motsäger mig i denna fråga är att sko. Det är ingen hållbar lösning. Den skodda hoven blir sakta sämre kvalités- och funktionsmässigt, vilket leder till en del rehabilitering för att hovarna ska fungera igen. Tro mig har varit och är där! Vill en ha ett bra skydd för turer på is så kan broddade hovboots vara precis lösningen! Skillnaden på skor och hovboots är att bootset endast sitter på korta stunder, medan skon sitter på 24/7 (om hästen inte kliver av sig skor då, men då är ju hästen obrukbar i alla fall p.g.a. den förfallande kvalitén i hoven...). Bootset sliter alltså betydligt mindre på lederna, då den extra belastningen endast sitter på några procent av hästens tid, och är dessutom ofta gjutna i material som ger betydligt bättre stötdämpning än järn...
Isen liksom halka är en del av vårt avlånga land... Oavsett om vi vill det eller inte!
Men hur fungerar det då för just mig? I teorin kan det ju se fett chill ut med en pålle i full galopp över blankis. För det första så är det här min första vinter med korrekt verkade ponnytassar! Tidigare har Julia skotts och Sunny gått med oskodda hovar (sjuka och felverkade), ingetdera har varit någon direkt hit... Det lilla jag har kört i år på halkigt underlag visar dock på en klar förbättring! Jag har inte tagit mig i kragen och köpt hem brodd till bootsen, utan kör fullständigt näck. En ganska skön känsla faktiskt..!